Närvarande
Var på Willys. Hade en sträng budget. Luktade på sköljmedel, tänkte att nån dag ska jag köpa den där dyra jäkeln för 35 spänn, men inte idag.
När jag kom hem stressade jag över de facto att jag måste lära mig mindfullness och bli kung på att rikta uppmärksamhet dit jag vill. Problemet är att min kropp och själ har svårt att fatta grejen. Instruktionen lyder "fokusera på foten" jag tänker "fokusera på allt samtidigt, efter foten ska jag ju ändå gå över till handen och sedan läpparna!?". Det är inte mindfullness, riktad uppmärksamhet eller närvarande... det är någon slags helgardering tror jag. Inom privata/offentliga organ skulle man kanske kunna kalla det för kostnadseffektivitet. En annan grej är att under tiden jag gör en mindfullness-övning tänker jag per automatik att jag ska göra övningen bra och så som man ska, de uppstår alltså någon slags metadiskussion i mitt huvud.
Jag gillar idén om att vara närvarande. Det är lite coolt att kunna ringa in valda fokusområden och stänga ute det andra, för att sedan hoppa däremellan. Jag gillar bara inte att släppa på kontrollen. Om jag kan ha koll på allt samtidigt är väl det toppen. Eller? Uppenbart är att jag behöver vara mer närvarande. Har jag inte mycket att tänka på och reda ut så är regeln att jag skaffar mig det.
Därför innehåller en sväng på Willys många tankar. Bortsett från sköljmedlet så är det ju, vilket jag nämnt tidigare, rätt rogivande. Ibland hittar jag mig själv bland hyllorna dock och där inser jag att jag försöker ta mig runt kravet att behöva välja. Liksom välja juice, kaffe och bröd oså. Det är så dumt. Välj nåt bara väl, va i nuet, va närvarande.
När jag kom hem stressade jag över de facto att jag måste lära mig mindfullness och bli kung på att rikta uppmärksamhet dit jag vill. Problemet är att min kropp och själ har svårt att fatta grejen. Instruktionen lyder "fokusera på foten" jag tänker "fokusera på allt samtidigt, efter foten ska jag ju ändå gå över till handen och sedan läpparna!?". Det är inte mindfullness, riktad uppmärksamhet eller närvarande... det är någon slags helgardering tror jag. Inom privata/offentliga organ skulle man kanske kunna kalla det för kostnadseffektivitet. En annan grej är att under tiden jag gör en mindfullness-övning tänker jag per automatik att jag ska göra övningen bra och så som man ska, de uppstår alltså någon slags metadiskussion i mitt huvud.
Jag gillar idén om att vara närvarande. Det är lite coolt att kunna ringa in valda fokusområden och stänga ute det andra, för att sedan hoppa däremellan. Jag gillar bara inte att släppa på kontrollen. Om jag kan ha koll på allt samtidigt är väl det toppen. Eller? Uppenbart är att jag behöver vara mer närvarande. Har jag inte mycket att tänka på och reda ut så är regeln att jag skaffar mig det.
Därför innehåller en sväng på Willys många tankar. Bortsett från sköljmedlet så är det ju, vilket jag nämnt tidigare, rätt rogivande. Ibland hittar jag mig själv bland hyllorna dock och där inser jag att jag försöker ta mig runt kravet att behöva välja. Liksom välja juice, kaffe och bröd oså. Det är så dumt. Välj nåt bara väl, va i nuet, va närvarande.
Ikväll måste jag verkligen rikta uppmärksamheten mot ett annat håll. Men det går inte. Jag kan liksom inte få ro till att sitta och fundera över min fot.