En hårsituation

För nån vecka sedan höll Elin i ett MI-samtal (motiverande samtal) med mig angående min hårsituation. Jag har liksom nått en punkt där jag aktivt väljer att backa för att slippa ta ett beslut om vad jag ska göra. Jag har alltid haft alldeles för tjockt och frisyrlöst-hår. Det liksom bara hänger där. Syftet med MI-samtalet var att nå någon slags egen uppenbarelse om hur jag skulle göra. Dock ledde detta snarare till en slutsats om att 1) fler samtal behövs eller 2) bestäm dig, punkt. 
Så varför är det då så svårt? Frågan handlar om en kapning av håret ska vara på 5 eller 20 cm. Det växer ju tillbaka igen om inte annat. Men tänk om de blir ack så fel. Ja då sitter jag ju där. Nåväl. Elin ska ha cred för sina kunskaper, mi-samtal är svårt å att applicera det på ens hårsituation? Javisst! 

Tidigare när jag gått till frisören har jag lagt makten i deras händer. "Gör vad ni vill, så länge det inte är kortare än till öronen".. det har aldrig funkat. Jag har kommit ut med toppat hår varje gång. Det handlar tydligen om att själv gå in med pondus, karaktär och ett jävlaanamma om en förändring ska till - även om andra i slutet av dagen håller i saxen. Lite som det ser ut i resten av livet när jag tänker efter. 
Allmänt | |
Upp