Sovmorgon
Jag tycker inte att jag återhämtat mig ännu från c-uppsatsen. En slags inneboende stress hänger kvar i min kropp och det är lite klurigt att hantera skolarbeten nu efter två månaders eget ansvar, inga deadlines eller fasta rutiner. Det är konstigt hur en text kan hänga kvar så. Har sett hos andra vilken urladdning uppsatsen har varit, vilken ångest man brottats mot och ständig stress och nervositet över att inte leva upp till förväntningarna. Samma stress finns också hos dom som valt att lämna in uppsatsen senare för att man av olika anledningar inte hunnit.
Känslor av att inte räcka till och en överhängande press från faktultetet att leverera en bra jävla uppsats. Det är inte så konstigt att det brister. Sen har vi livet i sig som också ska hinnas leva.
Fem andetag hann jag, med andra, ta sen var nästa kurs igång. Omställningen kräver fokus och energi, och många reder ju ut det där.... tror man. Men själv tror jag bara att det förstärker den ohälsa som finns bland unga vuxna idag.