Kontroll?
Bakom minnen, frustrationer, måsten och begär rymmer något annat.
Spännvidden mellan vision och 'borde' är enormt. Inte fysiskt. Men mentalt. Sträckan mellan dom båda är omgärdad av dramatiska tillgrepp, fantasier, hinder och både om- och genvägar. De båda förutsätter varandra, kan inte existera utan varandra.
Däremellan rymmer sådant som får oss att gå på nålar, vi är ständigt redo för att bevara det enda som vi faktiskt har obehindrat med kunskap om - oss själva. Man brukar säga att kunskap föder makt, och därigenom en viss kontroll. Med makt kan vi göra mycket, men också att underlåta göra saker som behövs, som vi vill göra. Det man tror är det enda man har kontroll över, är såtillvida också det som försummar och får oss att stå stilla. För ett blott halvår sedan hade jag aldrig någonsin antytt att jag har ett behov av kontroll. Vi alla har nog en egen definition om hur och vad kontroll är. Min definiton har alltid landat i något slags organisatoriskt grej jämte att ha kontroll över omgivningen och ständigt veta vad som pågår. Numera ruckar jag rätt rejält på den definitionen.
Jag har insett att släppa på kontrollen kan vara att ta kontroll. Och i det läget är jag just nu. Vissa saker går helt enkelt inte att kontrollera, inte heller utforma egna strategier kring för att tro att det ska bli hanterbart. Viljan är en sån sak.
Jag satt med en för- och nackdelarlista igår. Den ena faktorn bytte av den andra, det fanns inte riktigt någon hejd på allt det där som talade emot. Det visade sig sen att summan av allt på minus-listan representerade någon slags falsk trygghet. Många 'borden', krav, 'tänk-om' och måsten fanns med där. Inte den egna viljan. Såhär långt är ju det en rätt bra insikt. Tills jag hamnar vid vägs slut... vad vill jag då? Nästa steg är att agera ut. Jag kanske gör det, men inte nu... senare.